Min kamp 1 av Karl Ove Knausgård

Min_kamp_1_fixadNär jag först hörde talas om Min kamp så trodde jag att det var den norske författaren Jan Kjærstad som var författaren. Jag började läsa Kjærstads äckelpretentiösa trilogi om Jonas Wergeland för några år sedan, men gav upp ganska snart, så mina förväntningar var inte särskilt höga. Och så läste jag första sidorna och sedan fortsatte jag att läsa de resterande delarna. .

Den här första delen är dock något märklig som biografi sett eftersom den hoppar mellan medelåldern, barndomen, ungdomen och så tillbaka till medelåldern igen. Men det finns ändå en röd tråd, liksom i de andra delarna, och det är pappan.

I den här delen får man inte veta så mycket om pappan annat än att hans sista tid var miserabel. Skildringen av pappans död och dess efterspel är minst sagt intensiv.

Betyg: 4 (Goodreads: 4,07)

. . . . . . . . . . .

Julklappstips #5: Om olägenheten i att vara född av E. M. Cioran

cioranE. M. Cioran föddes i Rumänien 1911 men levde större delen av sitt liv i Paris dit han flyttade för studier 1937. Han skrev i huvudsak på franska. Efter hans död 1997 har hans verk ökat kraftigt i popularitet, särskilt i Frankrike och Spanien.

E. M. Cioran var pessimist och misantrop. De flesta av hans böcker består av samlingar av korta textstycken. Jag tror att det bästa sättet att presentera honom helt enkelt är att citera honom:

Det som jag vet vid sextio, visste jag lika bra vid tjugo. Ett fyrtio år långt överflödigt verifieringsarbete.

Klarsynthet är den enda last som gör en fri. Fri i en öken.

Den tillfredsställelse man får av en väl utförd uppgift, i synnerhet när man inte tror på den eller rent av föraktar den, visar oerhört tydligt i hur hög grad man fortfarande tillhör packet.

Man borde skriva böcker enbart för att tala om sådant som man inte vågar anförtro åt någon.

En bok är ett uppskjutet självmord.

Vad är det du sysslar med från morgon till kväll? Jag uthärdar mig själv.

Hellre i en kloak än på en piedestal.

Jag var ensam på denna kyrkogård som överblickar byn när en havande kvinna kom gående. Jag gick genast min väg för att slippa se denna likbärerska på nära håll och för att inte behöva grubbla över kontrasten mellan en aggressiv mage och förvittrade gravar, mellan ett falskt löfte och slutet på alla löften.

Betyg: 5 (Goodreads: 4,26)

För er som vill ha en lite grundligare introduktion kan jag rekommendera Filosofiska rummets avsnitt om Cioran:

Filosofiska_rummet

Julklappstips #4: This is Not a Novel av David Markson

This is not a novel David MarksonBoken är på 75 sidor och består av korta meningar som i huvudsak handlar om tre saker: 1) hur kända personer dog, 2) absurda eller makabra anekdoter om kända personer, och 3) tankar och citat om litteratur, skrivande och konst i allmänhet.

Så här kan det till exempel se ut:

Writer is weary unto death of making up stories.

Writer is equally tired of inventing characters.

I am going to drink myself dead, Modigliani made it known. But died of tubercular meningitis.

Nonlinear. Discontinuous. Collage-like. An assemblage, Writer wants.

Salvador Dali once gave a lecture in London while wearing a diving helmet. And nearly suffocated.

A novel with no intimation of story whatsoever, Writer would like to contrive.

And with no characters. None.

Luther died of apoplexy.

Plotless. Characterless.

Yet seducing the reader into turning pages nonetheless.

You can actually draw so beautifully. Why do you spend your time making all these queer things? Picasso: That’s why.

Och på sista sidan så fattar man.

Betyg: 5 (Goodreads: 4,04)

Julklappstips #3

Mitt sista tips är en mycket välskriven och oerhört intressant biografi om en östtysk familj före, under och efter andra världskriget. Precis som i den utmärkta filmen De andras liv får man en inblick i det östtyska samhället. Hur upplever vanligt folk en totalitär regim? Det är en fråga som fascinerar mig och jag tycker fallet Östtyskland (och även Sovjetunionen) är särskilt intressant. Den här boken ger en del svar.

Tyvärr mynnade den här stora läsupplevelsen ut i en av mina sämsta recensioner. Så kan det gå.

Röd kärlek

Röd kärlek av Maxim Leo

Maxim Leo, född och uppvuxen i Östberlin berättar sin familjs historia.

I den strålande filmen Top Secret! visar sig de styrande i DDR vara nazister. När man läser den här boken inser man att det faktiskt inte var så långt ifrån sanningen som man kan tro.

Målet för de styrande var i båda fall att behålla makten. Medlen var förtryck och övervakning. Den ideologiska skillnaden var inget hinder för somliga.

Maxim Leos egen farfar var en typisk medlöpare. Han fann sig tillrätta under nazismen och han anpassade sig till livet i DDR. Man skulle kunna tro att något sådant vore omöjligt, men det visar väl att vi människor är flexibla.

Det här är inte bara en intressant historialektion. Leo är en skicklig berättare och lyckas spegla historien i sin egen släkt, vilket gör det personligt och ännu intressantare

Betyg: 5 (Goodreads: 4,04)

Julklappstips #2

När Stoner kom slog den ner som en blixt från en klar himmel. Det skrevs och pratades en hel del om boken och om själva fenomenet – att en bok från 60-talet plötsligt fick en revival osv. Butcher’s Crossing fick ett betydligt lugnare mottagande när den kom på svenska förra året. Det är väl naturligt eftersom det inte längre var någon nyhet att John Williams kunde skriva romaner, men ändå synd eftersom BC förmodligen har nått mycket färre läsare än Stoner, och den är minst lika bra. Nu finns den som pocket också. Köp två – ge bort den ena i julklapp och läs den andra själv.

Butchers Crossing

Butcher’s Crossing av John Wiliams

Handlingen utspelar sig på 1870-talet. Will Andrews har hoppat av Harvard för att söka, inte lyckan utan snarare ett sannare liv, i väst. Han hamnar i hålan Butcher’s Crossing och satsar sina besparingar på en storslagen buffeljaktexpedition.

Att läsa Butcher’s Crossing är som sätta på sig ett par vanliga skor efter att ha åkt slalom en hel dag. Eller som att hitta plånboken efter att ha letat som en galning. Det är en känsla av lättnad och att hela tillvaron, åtminstone för stunden, är ordnad i perfekt harmoni.

BC kom ursprungligen ut fem år före Stoner och bevisar att John Williams inte är någon one hit wonder. Den påminner en hel del om Stoner. Framför allt i stilen, och det är i första hand den som gör mig så lyrisk, men även vad gäller innehållet.

Betyg: 5 (Goodreads: 4,1)

Ur boken:

”Det han sökte var världens källa, det som upprätthöll världen, en värld som ängsligt tycktes vända sig bort från källan istället för att söka sig till den så som präriegräset runt omkring honom skickade ner sina rötter i det rika, mörka och fuktiga, ner i det vilda, och därmed föddes på nytt år efter år.”

Julklappstips #1

De här två veckorna fram till jul kommer vi att bjuda på sex julklappstips. Det är guldkornen från vår recensionsskatt som har plockats så att ni som funderar på vilka böcker ni ska ge bort till nära och kära ska få lite hjälp.

Först ut är en bok som jag recenserade för länge sedan, i bloggens barndom. Det är en av de bästa böckerna jag har läst någonsin, tror jag faktiskt.

karlekens-historia

Kärlekens historia av Nicole Krauss

Jag hörde först talas om Nicole Krauss som “Jonathan Safran Foers fru”. Det är en upprörande förminskning av en fullkomligt lysande författare. Samtidigt är det en ganska relevant referens. Deras böcker påminner om varandra. Det är något med stämningen och stilen som förenar dem.

Som titeln antyder så är det här en bok som spänner bågen högt, och jag tycker att bågen håller. Otroligt välskriven dessutom, och rolig.

Den här boken rörde om i skallen på mig. Den  fick mig att tänka annorlunda och gav mig nya perspektiv och idéer, och det är i stora drag ”meningen med litteratur” för min del.

Boken handlar inte bara om kärlek, den handlar lika mycket om språk, litteratur, vänskap, far- och sonrelationer, mor- och dotterrelationer, fantasi och verkligheten, och livet självt.

Sammanfattningsvis – fantastisk läsning.

Betyg: 5 (Goodreads: 3,91)

Ur boken:

”Visst, om du tycker det, Leo. Livet är vackert.”
”Och en ständig glädje”, sa jag.
”Visst, sa Bruno. Och en glädje.”
Jag väntade.
”En ständig glädje”, sa jag och höll nästan på att lägga på när Bruno sa: ”Leo?”
”Ja?”, sa jag.
”Menar du människolivet?”

Ris av Su Tong

ris

Det finns inte en enda sympatisk människa i den här boken. En del recensenter verkar mena att orsaken till detta är fattigdom. Jag ställer mig lite frågande till det eftersom familjen det handlar om äger en risbutik. Som jag ser så låter Su Tong helt enkelt karaktärerna göra det de tänker.

Betyg: 4 (Goodreads: 3,64)

De osynliga av Roy Jacobsen

de-osynliga

Det här är en ren uppvisning i litterär gestaltning. Nästan ingenting beskrivs, varken miljö och framför allt inte personerna. Istället har man som läsare en känsla av att vara med på plats där boken utspelar sig.

Roy Jacobsen driver här devisen “show, don’t tell” till sin spets och det högaktar jag. Utan det tilltaget hade jag förmodligen sågat den här boken, för handlingen ger jag inte mycket för egentligen. Det är tidigt 1900-tal och man får följa en familjs vedermödor på en ö ett par timmars rodd från det nordnorska fastlandet. Skadad av traditionellt berättande som jag är, väntar jag hela tiden på att “det” ska hända, det som får berättelsen att vända och ta fart. Det gör aldrig det. Å andra sidan är det dramatiskt hela tiden, det är liksom öbornas vardag. Mer udd och det hade blivit toppbetyg.

Betyg: 4 (Goodreads: 4,04)